Nu har jag skrivit 200 inlägg sedan jag startade den 7/12 2009. Inte riktigt ett om dagen, men who’s counting 
Mina 100 första inlägg kan du läsa om här. Jag funderar på att göra detta till en tradition, faktiskt. Att var hundrade inlägg sammanfatta, göra bokslut, liksom.
Alla länkar öppnas i ny flik, förresten, så det är bara att klicka på om du är nyfiken
Mitt i särklass populäraste inlägg skrev jag efter att jag började läsa en ny deckare i somras och insåg att jag redan hade läst den förut. 50 gånger. Jag skrev en satirisk guide till hur man skriver en svensk deckare. Den spred sig mycket snabbt och är fortfarande det inlägg som genererar mest trafik. Det uppmärksammades till och med i Ryssland. En bloggare bestämde sig för att översätta hela inlägget och publicera det på sin sida. Jag såg länkarna och började undersöka. Det visade sig att bloggaren i fråga inte hade några mörka avsikter och att han bara ville sprida min text till sina landsmän. Detta fick mig att fundera och till slut mynnade mina funderingar ut i en Creative Commons-licens på bloggen. Och ett gästblogginlägg på Creative Commons Sverige.
Jag har också fortsatt att skriva en del om sociala medier (inget bra begrepp) och om hur dessa påverkar oss. Jag fick en idé i våras om att den utmärkta traditionen med Follow Friday på Twitter borde återuppfinnas. Jag tog en alldeles utmärkt idé från @niklasdahlqvist med en lista av rekommenderade twitteranvändare och kombinerade denna med Twitters listtjänst. @nicclas fick hela klabbet och skrev ihop en för mig alldeles lysande tjänst som jag idag använder för att kunna kommentera och publicera min egen FF-lista. Detta tänk tror jag är helrätt och Twitter har nu precis lanserat sin egen rekommendationsmotor (som jag faktiskt tycker är sämre än min idé).
Jag har fortsatt mitt skrivande om internet och det framtida informationssamhället. Och om dagens underhållningsinfarkt.
Diverse fyndigheter som denna och denna fortsätter att trigga mig. Twitter är för övrigt en av de bästa grejerna jag kommit i kontakt med. Jag har skrivit om hur realtid regerar och om hur mitt första år med Twitter har varit.
Ibland stöter man på något som liknar en affärsidé. En av dessa var hur vi ska lösa mikrobetalningar på ett smidigt sätt. En annan handlade om hur vi kan använda webcams för flerpartsmöten online. Något som Skype tog till sig och fixade omgående. Bra där. Man kan ju också låta datorn göra jobbet. Jag fick också en tokig idé som realiserades på mindre än en vecka. Barncitat.se var namnet.
Att ha en egen blogg innebär också att man har en alldeles egen plats där man kan tycka till om saker och ting. En av mina hjärtefrågor handlar om fundamentalism. Jag går från 0 till 100 på nolltid när jag ser saker som denna och denna. Detsamma gäller den urgamla konflikten mellan tro och vetenskap. Pseudovetenskap gillar jag inte. Jag har också vid några tillfällen engagerat mig i lokala frågor om till exempel skollunchtider (del 2 här). Nu senast skrev jag ett kort inlägg om saker man får ta med yttrandefriheten. Ett inlägg som behövde skrivas.
Första april förpliktigar. Själv drog jag två små strån till tramsstacken. För övrigt har jag haft svårt att hålla mig från de mindre seriösa inläggen. Till exempel om iPad, iPhone, att alla heter Glenn i Göteborg, om orsaken till vulkanutbrottet på Island, om skeptiker, om de famösa hårdrocksbröderna, om bedrägerier vid bankomater, om Twitters prestandaproblem och om tyska fördomar om svensk midsommar.
Påsken innebar både ägg och snaps. Det förstnämnda i form av obetalbara bilder på ägg i olika situationer. Det sistnämnda i form av mitt första gästblogginlägg om hur man kryddar en grym besk.
Att såga saker fortsätter att intressera mig. Kalla mig surkart om ni vill, men jag har sanslöst kul. Jag har gett mig på amerikarrogans, insändare i lokaltidningar och Powerpoint. En alldeles särkild avdelning har dedicerats Västtrafik där jag tipsade om hur man förstör ett kollektivtrafik i 15 enkla steg (som också visats flitigt på lista.se) och om hur de borde åka till London och se hur man verkligen borde göra.
Något som jag är mindre bra på är det traditionella dagboksbloggandet. Ett par berättelser blev det, dock. En från Berlin (fast i askmolnet) och en från London. Jag hade också förmånen att få vara med och utse Sveriges miljöbästa personbil. När Hultsfredsfestivalen gick i graven publicerade jag en minnesbild och startade en Facebookgrupp där andra kunde göra samma sak. Jag har också skrivit om mitt (milda) sociala handikapp i inlägget ”Får jag fota dig”. Jag fick många igenkännande kommentarer efter detta! Jag har till och med provat att videoblogga. Jag har lite planer inom detta område inför framtiden. Mer om detta kommer alltså.
Jag har också fått förmånen att gästblogga på utmärkta 365 saker du kan göra inte mindre än tre gånger! Första inlägget handlar om att gå på disputation. Det andra om att byta leverantör och det tredje om att göra det bekvämt för sig. Vem vet, dat kanske blir fler så småningom? En sak är säker, att gästblogga är väldigt roligt! Om du tror att jag skulle kunna tillföra något hos dig – tveka inte att fråga!
I maj deltog jag på intressanta, lysande, spännande Sharea. Ett knytkalas av idéer och intryck där jag bidrog med ett föredrag om fyra transportmyter. Föredraget blev sedan en serie blogginlägg (Pallmyten, Järnvägsmyten, Alternativbränslemyten, Miljöbovsmyten).
Bloggen har under senaste halvåret bytt utseende två gånger. Dessutom fick jag förmånen att betatesta nya ryggdunkningstjänsten Flattr. Något som jag tror på! Dessutom har jag haft två mer eller mindre svettiga upplevelser i samband med uppgraderingar av WordPress.
Min forskarbakgrund lyser igenom då och då. En av mina idoler, Stephen Wolfram, presenterades till exempel i ett inlägg.
Då och då har jag lyckats producera en och annan skröna. Ibland handlar de om någon aktuell händelse, som denna om framtidens energisamhälle. Eller mitt meddelande till de aliens som enligt uppgift flög förbi Kina i somras. En liten berättelse om en TV-inspelning och om curling blev det visst också…
Ibland recenserar jag saker. Till exempel den sociala medieklienten Yoono eller incheckningstjänsten GetGlue.
En stående avdelning är min veckolista Veckans bästa där jag delar med mig av de bästa länkarna – med kommentarer naturligtvis!
Jag vill passa på att tacka alla som läst, länkat och kommenterat! Varje kommentar och länkning förgyller min dag. På riktigt!
I slutet av min 100-sammanfattning skrev jag att jag skulle fortsätta minst 100 inlägg till. Nåväl. Det gick ju ganska bra, eller hur? Jag tror bestämt att vi kör till 300 också!
Nu när du har läst hela vägen hit kanske du skulle vara intresserad av dessa guldkorn:
- Får jag fota dig?
- Tillökning på ettårsdagen
- Nu är jag också CC
- GetGlue: Sprid din goda smak till fler
- Ett år med Twitter
Logistikforskare gone wild. Har lämnat universitetets skyddade verkstad till förmån för näringslivet. Familjefar med hus, kombi, katt och en hel hög gamla datorer som jag inte kan förmå mig att slänga.
Och jag bloggar och twittrar naturligtvis som privatperson.
