gravitationen är en gammal bra käpphäst att dra till vid diskussioner om evolutionen. Vi vet helt enkelt jävligt lite om hur gravitation fungerar, nästintill ingenting. Det är därför vi är så uppspelta med att slösa bort en massa pengar på LHC och hitta Higgsbosonen osv. Vi är exakt lika säkra på evolutionen som gravitationen, båda är observerbara, mätbara osv. Vi har en enormt mycket större teori som gäller hur evolutionen exakt fungerar. Gravitationen? HA!

Därför drog jag in gravitationen. Det är oxå en sak som vi observerar otroligt många gånger varje dag, precis som evolutionen, och alla accepterar den, fast vi vet inte ett skit om hur den fungerar.

Men som sagt: det var egentligen inte poängen. Jag tror nämligen det inte finns någon skillnad mellan ”tro/veta” gentemot ”tycka”. Jag vet lika säkert att ”de som ondgör sig över detta är lika dåliga sjävla” som jag vet astronomi. Jag tror lika mycket ”att alla som försöker tvinga på andra sina åsikter och sin världsåskådning bör fundera på om det de gör är schysst” som jag tror på astrologi.

Slutsatsen ska alltså vara att uppdelningen tro/veta gentemot tycka är bara en rationalisering!

Jag vet inte riktigt vad jag skall ”omvändas” från. Jag tror på evolutionsteorin. Den är, så långt som jag kan bedöma, sann. Men jag vet inte. Kanske borde jag satt jordens ålder under ”tro” också, men – som sagt – jag känner mig säkrare på den uppgiften.

Som sagt. Min poäng är att jag inte tror på pseudovetenskap, övernaturliga förklaringar och fundamentalism. Och att jag tycker att var och en skall själv få bilda sig en egen uppfattning om hur (och om) man vill förklara/rationalisera det ogripbara/existentiella.

Tack, förresten, för bra kommentarer!

Vad utgör skillnaden mellan ditt värderande av gravitationen gentemot evolutionen, eller teorin om gravitationen och teorin om evolutionen gentemot värderingarna i ditt tyckande? Är det verkligen en gradskillnad?

Låt oss säga att jag tror på faktat om gravitationen. Gravitationen är observerbar, jag har därtill observerat gravitationen ett flertal gånger och om jag tror på newtons mekanik så kanske jag till och med accepterar att den hjälpe mig att föra mig frammåt. Sedan finns det teorin om gravitationen, den tror jag inte på, den är ganska hålig redan, men låt oss ponera att jag inte tror på den. Jag tror helt enkelt inte att saker faller neråt och/eller jag tror inte det har med massa att göra, det är änglar som sköter det.

Evolutionen är ett observerbart fakta. Sedan finns det evolutionsteorin som försöker förklara dessa (egentliga) mängder av fakta.

Ok, poängen är inte att försöka förlöjliga dig eller ”omvända” dig till någon tro av ena eller andra sorten. Jag misstänker att chansen att ett barn kommer till skada pga din tro är obefintlig, vilket är ungefär min gräns. Till skillnad från typ ”vetenskap och folkbildning” som tycker det är nyttigt med folkbildning av den typen att människor ska kunna ta livsavgörande beslut på grund av egentliga fakta och inte sluta gå till doktorn med bröstcancer och dricka fiskleverolja istället (tips av en viss vinnare av förvillarpriset för snart 10 år sedan). Om folk skadar sig för att de slutar tro på gravitationen eller histologi, jaha, men skadar man barn på grund av det då blir jag ledsen. typ.

Och jag tror inte jag är ofelbar, eller har kommit längre än dig, eller något annat skit, exemplen var dina. *försöker avsäga sig etiketten skitstövel, väl medveten om att det är ganska svårt just nu*

Målet är helt enkelt att försöka få fram vad det är som utgör gränsen för vet/tro och olika rent tyckande. Vad är gränsen för jag vet, jag tror mot jag tycker att