Lärdomar från landsvägen

Idag har vi rest till Branäs. Vi ska vara här i fem dagar och förhoppningsvis kommer 5-åringen att lära sig grunderna i utförsåkning nu så att vi kan ge oss ut alla fyra tillsammans nästa år.

Resan hit har följt gängse mall. Det är tredje gången nu, så man kan nog säga att vi har fått ett visst mått av rutin. Och med rutin följer erfarenhet. Här kommer några av mina erfarenheter – free of charge:

• En DVD-spelare i bilen är nödvändig för resor längre än en film
  • Ta med en CD-bok med plats för 24 filmer. Och du kan vara säker på att de ber om den 25:e.
  • Därför skall du se till så att du har minst två nya filmer som barnen inte har sett. Vi reser tillsammans med några andra familjer. Vi tänker byta några filmer med dem innan vi åker hem
• Har du möjlighet att köra Spotify i bilen – gör det! Men var beredd på att kompromissa. Alla väljer varsin låt. I vår bil kördes sålunda följande sekvens någonstans mellan Sunne och Stöllet:
  • Bullet with butterfly wings – Frida Snell (grym cover på Smashing Pumkins – bättre än originalet)
  • Axel F – Crazy Frog
  • Animal Nitrate – Suede
  • Chop Suey – System of a Down
  • C.C. Cowboys – Imperiet. Och här konvergerade vår kollektiva musiksmak. Den enda låten där ingen skrek ”BYT!”.
• Att som logistiker besöka svenska vägkrogar är smärtsamt. Att den uttalade affärsidén att utfodra tillfälligt förbipasserande så dyrt och snabbt som möjligt kan slå så fel. Som jag skrev i en uppgiven tweet från kön på Värmlandsporten i Stöllet: ”För en logistiker kan en helt vanlig vägkrog medföra traumatillstånd pga överbelastad förbättringspotential”. Här kommer några tips, Rasta:
  • Att låta gästerna beställa sin mat när man kommer fram till kassan gör att:
    1. De får vänta längre och blir ännu surare än vad de var när de anlände. Tänk dig själv två överhungriga barn som mutats med godis i minst en timme för länge. Och två hungriga vuxna.
    2. Under väntetiden ockuperar man naturligtvis ett bord så att ingen annan tar det. Trots att man egentligen inte behöver bordet förrän maten är klar. Detta betyder att en full restaurang blir fullare. Och att vid hälften av borden sitter förbannade föräldrar och speedade barn utan mat.
  • Folk kommer visst tillbaka. Om ni anstränger er lite kan ni vara säkra på att familjer som kanske reser till samma semestermål varje år också kommer tillbaka. Som det är nu är det uppenbart en hit-and-run-affärsidé ni har. Ni är nöjda med ett besök per gäst och livstid.

• Det finns inget rätt svar på frågan ”Är vi framme snart?”. Vi vet. Vi har provat 216 st idag.

Nu ser jag fram emot tre härliga dagar av detta:

Nu när du har läst hela vägen hit kanske du skulle vara intresserad av dessa guldkorn:

• Farliga ord – farliga bilder
• Våga chansa, Västtrafik!
• Carpe Lunch
• När man blandar in barn blir jag förbannad!
• 1994 revisited – vi hade ingen aning…

Idag har vi rest till Branäs. Vi ska vara här i fem dagar och förhoppningsvis kommer 5-åringen att lära sig grunderna i utförsåkning nu så att vi kan ge oss ut alla fyra tillsammans nästa år. Resan hit har följt gängse mall. Det är tredje gången nu, så man kan nog säga att vi har ...