Alltså, jag köpte gran i söndags. Två dagar sedan. Martin Timell sa en gång att granen ska vänjas vid värmen inomhus genom att man ”slussar” in den i en allt varmare miljö (någon dag vid husväggen i en hink vatten och sen in i huset).
Sagt och gjort. Granen åkte in i en hink och ställdes under tak, men likaväl utomhus, mot husväggen. Idag hämtade vi in den.
Efter detta äventyr kan väl inget mer hända, tänker man då. Ha! Sucker! Visst kan det!
Granen tinades med hjälp av varmvatten på ett par minuter. Så långt var allt frid och fröjdefull jul. Nu till det där med julgransfoten.
Jag investerade för ett par år sedan i en testvinnande julgransfot som till sin konstruktion faktiskt är väldigt bra. Tre fjädrande käftar griper tag i granen som sitter som berget. Vill man lossa vrider man granen ett kvarts varv så öppnas käftarna igen. För att sätt dit granen håller man den ovanför och måttar in så att den blir rak. Sen trycker man neråt och granen fastnar. Enkelt och effektivt.
Något hände dock idag när jag tryckte ner granen. Tack vare min He-Man-styrka lyckades jag helt enkelt spräcka min fina (och dyra) julgransfot. Märkte jag detta när det hände? Naturligtvis inte. Inte heller min kära fru märkte att det var hål i botten när hon tömde en vattenkanna i foten.
Resultatet blev det förväntade. En liter vatten (ganska mycket) rinner ut över parkettgolvet i vardagsrummet. Parkettgolvet som är fellagt av förra ägaren. Som har stora glipor mellan golvsektionerna på vintern. Suck. Torka, torka, torka.
En av mina bättre egenskaper (enligt min kära fru är det en av mina sämre) är att jag sällan slänger saker. Och se! Vi fick nytta av vår gamla trotjänare, världens sämsta julgransfot med fyra skruvar som ska hålla ett helt träd på plats. Två av skruvarna har dessutom tappat sina plastbrickor som ska trycka mot trädet. Skruven borrar sig in i trädet alltså. Låter väl stabilt och bra? Granen ska även bindas upp med snöre i år. (Snälla högre makter: Låt mig stå med mobilkameran redo i videoläge när katten bestämmer sig för att hoppa upp i granen!)
Så här förtroendeingivande ser det numera ut.
Nu kan väl ändå inget mer hända…
Nu när du har läst hela vägen hit kanske du skulle vara intresserad av dessa guldkorn:
- Tillökning på ettårsdagen
- Jag har alltid haft svårt att baka grova bröd
- Bra länkar – 19 november, 2010
- Våga chansa, Västtrafik!
- Darwin awards – veckans vinnare
Logistikforskare gone wild. Har lämnat universitetets skyddade verkstad till förmån för näringslivet. Familjefar med hus, kombi, katt och en hel hög gamla datorer som jag inte kan förmå mig att slänga.
Och jag bloggar och twittrar naturligtvis som privatperson.
Pingback: Third Opinion · Gul Jod